Elefanten är lös

Att begreppet skärmtid tagit Sverige med storm på sistone, är svårt att undgå. På nyhetssoffor, i debattstudios och i hemmen diskuteras det flitigt om vad som ska göras med barns ökande skärmtid. Det som tidigare varit en elefant det icke talats om i familjehem liksom klassrum, är nu utsläppt i det vilda. Och som så ofta i sammanhang som ej diskuterats med eftertanke, blev frigörandet galet, vilt och i avsaknad av nyanser.  
Begreppet skärmtid används ofta klumpigt och oklart, för vad menas egentligen med skärmtid? Är inte duolingo och andra digitala läroplattformar skärmtid? Är inte de stora delar undervisning som bedrivs på skärmar i dagens skola skärmtid? Vad som främst pekas ut som skadligt är sociala medier, den sortens skärmtid somforskning visar bidrar till depression och annan psykisk ohälsa. Denna är visserligen en stor del av skärmtiden, för vuxna som barn, men den är inte heller allt.

‍
Framtiden

Mindre allvarligt beskrivs den tid som läggs ned på spel (gaming inte spel för pengar), och där har forskare i skuggan av debatten faktiskt gått ut och framlyft de positiva och utbildande effekter spel kan ha. Med andra ord några små och ovanliga försök att skapa lite nyans i debatten. Och då talar man inte ens om särskilt utvecklade utbildning spel, utan nöjesspel som faktiskt innehåller utbildande inslag. Naturligtvis är även för mycket gaming inte bra för någon men faktum kvarstår: Vi går en framtid till mötes där det digitala knappast kommer minska, och spel är nycken till mer än vad man kan tro.
För dagens barn och unga har spel som Fortnite och Minecraft blivit mer än bara spel, dessa världar har förvandlats till sociala arenor med nästan samma vikt som det verkliga livet. Livekonserter, butiker och bara allmänt häng i dessa digitala världar är en väldigt uppenbar hint om var världen är på väg. Även i arbetslivet ökar det digitala inflytandet ständigt. Läkaroperationer genomförs dagligen med augmented reality glasögon, hus ritas och inspekteras virtuellt och mycket mycket mer.

‍
Nyanser

Om man tar det redan klumpiga begreppet ”skärmtid” i sin bredaste form, är ”skärmtid” något som underbygger dagens värld och bara kommer göra så ännu mer i framtiden. Visst bör man begränsa den skärmtid som har en direkt negativ psykisk effekt på barn och ungdomar, sociala medier i huvudsak.

Men man bör samtidigt inte heller bunta ihop all skärmtid till ett enda stort skrämselbegrepp. Låt därför debatten fortsätta lite mer nyanserat, låt den faktiskt diskutera vad som är rätt skärmtid, matnyttig skärmtid. För med lite nyans och eftertanke kan vi både förbereda alla inför en oundviklig digital framtid, samtidigt som vi begränsar ”digitala skador” på våra och våra barns psyken.

‍